jag är less. ingenting vill gå min väg. har jag gjort nått massivt fel eller något hemskt brott mot mänskligheten eller vad fan är det?! startet på året har verkligen varit hemskt. jag börjar må dåligt igen. jag hatar det här. jag ska börja ta hand om mig själv, jag har redan börjat. jag vill verkligen att det ska bli bra och att alla jävla cp-problem ska lämna mig ifred. jag har inte tid med sånt här! ni fattar inte hur mkt jag kommer att förlora på detta. kanske är det värt i längden? jag vet inte. jag orkar inte mer. det är så orättvist. allt är så sjukt orättvist! jag är inte värd detta. alltså fine om jag hade gjort allt detta med mening, då hade jag kunnat tagit konsekvenserna men jag har inte gjort något! varför ska jag behöva känna att jag behöver ta konsekvenserna för något jag inte har ställt till med? det här är inte rätt. jag har verkligen inte tid med detta. verkligen, verkligen inte.

jag vet inte vad jag ska göra. jag måste bli riktigt religiös. och det är snabbt. jag börjar nu, från och med idag är gud min bäste vän. nu ställer jag Dig inför ett prov herr Allsmäktig. fixar du detta lovar jag att jag blir fan nunna! det är upp till dig.

vi ser hur detta går. jag behöver allt stöd jag kan få.
och alla, oroa er inte. det är inget farligt. hoppas jag.